Man blev yr av att bara se på henne
Det dova skenet spred sig
sjukligt till alla som
gav henne en blick
Maskinellt lyste hon upp
mörkret runt omkring sig
Men hon var inte ensam
Hon tillhörde skärmstirrarnas folk
Hon var född i skärmstirrarnas
tidevarv
Hennes ögon var simmigt mörka
när hon gick där i känslornas öken
Tillsammans med miljarder andra
Ständigt upptagna
Omedvetna om luften omkring dem
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar