Verklighet

Blodet i våra ådror vibrerar
Drar oss närmare varandra
En värld av famlande ömhet
- Fantasivärld, fnyser nån
- Flum, ropar andra
Men älskling, allt du och jag upplever finns!
På riktigt!
Finns lika mycket som deras
sjuka tjat om alla andras ondska
Ja, mer verkligt än deras värld
fylld av domedagen
Jag är verkligen ingen
turturduva på många sätt
Men älskade, vibrationerna i våra
blodådror är verklighet

En kamp?


Förlåt att jag lät så där
Märker att du är orolig
Du sa ju det
Vill inte vara för hård
Är trött på sånt
Du var provocerande
Och jag stämde strax in
Tänker på din oro
för det du pratade om
Och att hur det än blir
är det ingen ära i
att vinna en argumentation
Jag lär mig hellre något,
lyssnar hellre,
än ser diskussion som en kamp
Jag vill verkligen
komma fram till något
Även fast vi inte är överens
Kan vi inte börja om?
Trycka på resetknappen?

Sanningen

Det är just nu
Nu när dagen efter
fyller din kropp
När bakfyllan
bittert trycker på
Och vardagsirritationen
lurar bakom hörnet
Det är då, just då
det är skönt
att notera vad vi sa igår
Att våra liv är magiska
I sanning magiska
Och den sanningen lever
i oss oavsett hur vi känner

Ropa DADA

Ordning och kreativitet
är två ändar på samma skala
Har vi eller vårt samhälle
för mycket av det ena,
går det inte bra
Ty ordningens baksida är
livlöshet och död
och baksidan till
kreativitet är kaos
Balans mellan ordning
och kreativitet är
en vacker överlevnadsstrategi
Idag göder mitt samhälle
oss med rigid ordning
Kreativiteten förtrycks
Och livlösheten breder ut sig
Därför är det bra att ropa:
DADA!

Njuta av kaos

Är det eld i bröstet
eller är det kaos?
Musiken dånar skönt
Stirrar på dig med
ögon runda som kulor
Sliter sönder tankar
med bara händer
Dina händer tar tag
i mig och slungar ut oss
Stirrar på mig med
ögon av underbart vansinne
Sliter sönder strukturer
och njuter av kaos
Slipper eftertanken
och njuter av nuet




[Är total ordning för oss alla något att eftersträva? 
Vad har vi uppnått med total rigid ordning? Livlöshet. Död. 
Kreativitet stiger ur kaos. Den är livsnödvändig. 
Vi är alla fyllda av olika mängd ordning och kreativitet.]



Varandras spegel

Vi var varandras spegel
Jag var mörk i ögonen
skyfflade barnen fram och tillbaka
ordnade, skyddade och ställde till rätta
Du la kärleksfullt händerna på mina axlar
stoppade mig
Såg mig mjukt och bestämt i ögonen
Mörkret i dina ögon var mitt
Du sa:
du är inte glad nu, det går inte bra
Se vad du gör!
Då såg jag
Vi var varandras spegel

Blå irisband

Den blå randen
runt dina ögons
iris skär in
kärlek i mig.
Som en
borrmaskin
med en
cirkelborr
borrar de
blå banden
cirkelrunda
kärleksmönster
i mig.
Det känns,
gör inte ont.
Nä, det känns
skönt.

Damen i Trollbo


Damen bland rullande kullar
i södra Dalarna, satt över kaffet
och storstadens morgontidning
Konstaterade förvånat
att hela två sidor var fyllda
av bara annonser från myriader
av intressanta museér
Hon lutade sig tillbaka
där på verandan
Och mytiska molnformationer
steg upp från skogens grönska