Här mellan dina välvda
kullar till stjärthalvor.
Härifrån dalen mellan
fjunbeklädda runda hällar
som doftar citronmeliss
och livets must,
ser jag ut över
ryggens ravin.
Du ligger tålmodigt, kärleksfullt.
Njuter, låter mig hållas.
Ryggmusklernas åsar
sluter sig lustfyllt
in mot ryggradens fåra.
Upp mellan vingfästena,
upp mot nackens hårtestar
Det här landskapet,
den här sanningen,
den här verkligheten
är jag redo att dö för.
Ställer mig plötsligt
upp på knä.
Viftar beslutsamt med fingret
upp mot gudarnas boning.
Svär en tyst ed i kärlekens namn.
Tystnaden bryts ömt:
- Ska vi äta frukost nu?
- Ja älskling, tillsammans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar