ett faktum och du inget vettigt gör
När kaos tar över vardagen
och hackar sönder allt
När ångestens krampaktiga grepp
aldrig släpper
När långa tider av ingenting
flyter förbi
Då växer självföraktet
Din hårdaste domare
Visst, folk kanske klagar på dig
Säger att du ska få ändan ur vagnen
Och du vet att du bara sviker
Men det är inte det värsta du bär på
Det värsta du bär på är självföraktet
Orsakern att du ligger patetiskt utslagen i sängen är en sjukdom
Och självföraktet är den mur
du måste bryta för att kunna må bättre
Medicinen heter acceptans
För när du accepterar dina hinder
är vägen öppen för att
ta tag i det som plågar dig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar