Du ristar in dina märken
Med eld och mejsel
Etsar fast dina runor
Hugger in med ömhetens slägga
Jag förstår inte att det finns de
som kallar sånt här för kärlekstrams
För med skarpaste verklighet
mejslar du snällt dina tecken i mej
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar