Tribut till en poet

När ödeläggelsen fyller
allt att göra
När likgiltiga djävlar är jag
Då plötsligt möter jag
poeten som har ord
som väcker upp
Han ser ut som en sån
som bara passerar
Men när vi satt på fika
skrev vi om allvar och elände
med kluckande skratt
I timmar smulades agitation
ner till små enkla rara ord
som får en att skratta
Som får en att inse
att hur vi talar och lyssnar
utan att vilja krossa varandra
är nyckeln!


© Carl-Johan Bachofner